När nyheter korsar hav – återbrukade tidningstexter i Sverige och Finland
Vi ställde tre frågor till några av forskarna i projektet Informationsflöden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918.
Petri Paju, du och dina kollegor har jobbat med textåterbruk mellan svenskspråkiga tidningar och tidskrifter i Finland och Sverige 1645–1918. Hur skulle du förklara textåterbruk för någon som inte är bekant med begreppet? Vad handlar det hela om?
– Textåterbruk är motsvarigheten till vår tids digitala klipp- och klistra-praktiker med redaktörer som lånade eller stal av varandra mer eller mindre ordagrant och i mycket stor skala, allt från utrikesnyheter till opinionstexter. Men metoden fångar också annonser. Det förekom även många mer indirekta och komplexa sätt att återbruka text som vi också är intresserade av.
Vilken ny information eller nya sökmöjligheter erbjuder er databas textreuse.sls.fi jämfört med andra databaser över digitaliserat tidningsmaterial?
– Man kan till exempel söka efter texter som har spridits viralt, alltså i väldigt snabbt tempo historisk sett, eller efter allt som blivit tryckt mer än, säg, hundra gånger. Att just systematiskt kunna överblicka det historiska textåterbruket mellan olika länder är helt nytt.
Vilka har varit projektets största utmaningar och främsta framgångar?
– Det har varit en utmaning att få tillgång till de svenska tidningarna. Bland annat Covid-19 gjorde att processerna kring att samköra samlingarna drog ut på tiden. En av projektets allra största förtjänster är att det möjliggör både historisk överblick över svensk-finska relationer under en längre period i en central historisk medieform och systematiska undersökningar av specifika återbruk på detaljnivå.
Länk till projektets webbsida:
https://blogit.utu.fi/informationsfloden/
Länk till databasen:
https://textreuse.sls.fi/
Bild: Docent Petri Paju (t.v.) och projektets ledare, professor Hannu Salmi hör till gruppen som tagit fram den nya databasen Text Reuse Database (textreuse.sls.fi).
