Historik

Historiska föreningen grundades år 1914 som Svenska Studenters Historiska Förening.

En särskilt svenskspråkig förening bryter ut

Föreningen tillkom i ett skede som kännetecknades av intensiv verksamhet för att grunda särskilda svenska föreningar för att tillvarata de svenskspråkigas möjligheter att verka på sitt modersmål på samhällets alla områden i Finland.

Fackmässigt kan den nya historiska föreningens grundande ses som en utbrytning ur Historiallinen Yhdistys. Ideologiskt stod föreningen för en markerat antifennomansk syn på Finlands historia. Någon direkt språkstrid föregick dock inte grundandet av den nya föreningen.

Historisk Tidskrift grundas

Att grundandet av Svenska Studenters Historiska Förening hade ett vidare syfte än att enbart samla unga svenska historiker vid universitetet framgick två år senare då samma krets av historiker grundade Historisk Tidskrift för Finland. Därmed hade man uppnått målet att ge historievetenskapen i Finland en egen svensk röst, som stod för ett klart alternativ till den dominerande fennomanska tolkningen av i synnerhet Finlands äldre historia.

Utgivningen av Historisk Tidskrift för Finland fortsatte länge som ett fristående företag, i nära anknytning till Historiska föreningen. Tidskriften har sålunda stått för uppgiften att utgöra ett samlande organ för alla svenskspråkiga historiker i Finland.

Först från och med år 1968 trädde föreningen officiellt in som utgivare av Historisk Tidskrift. Den absoluta majoriteten av de personliga prenumeranterna är sedan mitten av 1970-talet också medlemmar i Historiska föreningen.

Namnbyte: Historiska föreningen

Historiska föreningens hemort har hela tiden varit Helsingfors. I ändamålsparagrafen omtalades 1914 ”Finlands svenska studenter” som särskild målgrupp, vilket förklaras av föreningens anknytning till landets då enda universitetet i Helsingfors.

År 1929 antog föreningen namnet Historiska föreningen, med en uttalad avsikt att bredda medlemsbasen och verksamheten. Trots diskussioner i den riktningen kom föreningen dock aldrig att eftersträva en ställning som ”allfinlandssvensk” historisk förening.

Breddningen i medlemsbasen har i första hand skett inom den historieintresserade allmänheten i huvudstadsregionen, som ställt upp vid föreningens möten och program. De aktiva medlemmarna inom styrelsen och publikationsverksamheten har alltid främst rekryterats bland historiker med nära anknytning till Helsingfors universitet.

Verksamhetsformer

Det är mycket tydligt att grundlinjen i Historiska föreningens och Historisk Tidskrifts för Finland verksamhet bibehållits med stor konsekvens sedan åren 1914/1916.

Det har därför aldrig varit nödvändigt att företa några förändringar i föreningens målsättningsparagraf:

Föreningen verkar för sitt ändamål genom publikationsverksamhet samt genom att vid sina möten anordna föredrag, diskussioner och referat i historiska ämnen och i aktuella frågor inom den historiska vetenskapen och historieundervisningen. Detta sker minst sex gånger i året under terminerna.

I enlighet med föreningens ursprungliga syfte hålles minst två av dessa föredrag av nygraduerade studeranden vid Helsingfors universitet, som framlägger resultaten av sina examensavhandlingar. Föreningen företar därtill varje år kortare exkursioner och studiebesök.

Historisk Tidskrift för Finland

En av föreningens viktigaste verksamhetsformer är att utge Historisk Tidskrift för Finland. Så uppfattades saken också före det föreningen officiellt övertog utgivningen i en av finska staten dikterad ny situation vad gällde ekonomiskt stöd i slutet av 1960-talet. Historisk Tidskrift var vid denna tid uttryckligen ett organ för de historiker som skrev på svenska.

I enlighet med utgivarens vetenskapspolitiska linje under tidskriftens första halvsekel, var det uppsatserna i medeltids- och 1700-talshistoria som var de mest vägande i forskarsamhället.

Historisk Tidskrift utges i dag med ekonomiskt stöd av Finlands Akademi och Svenska litteratursällskapet i Finland samt med en betydande självfinansiering genom medlemmarnas prenumerationsavgifter.

Från att i slutet av 1960-talet ha varit en förhållandevis liten tidskrift, med ett omfång om ca 200 sidor, har Historisk Tidskrift under de tre senaste decennierna målmedvetet byggts ut till landets vid sidan av Historiallinen Aikakausikirja ledande historiska tidskrift. Sidantalet är numera ca 550 per årgång.

Innehållsmässigt följs en linje som betonar Finlands historia i ett nordiskt perspektiv, så att vissa häften varje år tematiseras kring bestämda ämnesområden.

Genomslagskraften i forskarsamhället har också blivit mycket betydande. Härtill bidrar också att en betydande andel av tidskriftens medarbetare är finskspråkiga historiker, som genom publicering på svenska önskar nå ut till en bredare läsekrets i hela Norden.

Litteratur: Max Engman, ”Historiska föreningen i forskarsamhället och tiden 1914-1989”, Historisk Tidskrift för Finland 74 (1989), s. 397-482.

Ordförande

• Per Olof von Törne 1914–1919
• Gabriel Nikander 1919–1920
• Magnus Gottfrid Schybergson 1920–1923
• Hjalmar Crohns 1923–1926
• Bruno Lesch 1926–1937
• Eric Anthoni 1937–1943
• Oscar Nikula 1943–1945
• Bruno Lesch 1945
• Lolo Krusius-Ahrenberg 1946
• Berndt Federley 1946–1949
• Eric Anthoni 1949–1965
• Jarl Gallén 1965–1976
• Johan Chydenius 1976–1982
• Jerker A. Eriksson 1982–1986
• Dag Lindberg 1987–1992
• Henry Rask 1993–2002
• Derek Fewster 2003–2010
• Peter Stadius 2011–2014
• Julia Dahlberg 2015–.

Vice ordförande

• Svante Dahlström 1914–1917
• Carl Magnus Schybergson 1917–1918
• Bruno Lesch 1918–1919
• Kurt Antell 1919–1925
• Eric Anthoni 1925–1937
• Gunnar Mickwitz 1937–1940
• Oscar Nikula 1940–1943
• Lolo Krusius-Ahrenberg 1943–1946
• Berndt Federley 1946, 1949–1952
• Torsten G. Aminoff 1946–1949
• Hans Hirn 1952–1964
• Jarl Gallén 1964–1965
• Walter von Koskull 1965–1967
• Johan Chydenius 1968–1976
• Jerker A. Eriksson 1976–1982
• Henry Rask 1982–1992
• Rainer Knapas 1993–1995
• Derek Fewster 1996
• Alexandra Ramsay 1997–2004
• Peter Stadius 2005
• Kim Björklund 2006–2007
• Aapo Roselius 2007–2014
• Sophie Holm 2015–2016
• Magdalena af Hällström 2017–.

Sekreterare

• Kurt Antell 1914–1917
• Eric Anthoni 1917–1919
• John E. Roos 1919–1922
• Jarl Gustafsson 1922–1923
• Gustav Adolf Donner 1923–1925
• Tor Therman 1925–1927
• Jarl Gallén 1927–1929
• Pär Harald Lindberg 1929–1933
• Berndt Federley 1933–1937
• Runar Johansson 1937–1943
• Victor Procopé 1943–1945
• Göran von Bonsdorff 1945–1947
• Walter von Koskull 1947–1954
• Johan Chydenius 1954–1965
• Kaj Mikander 1965–1968
• Dag Lindberg 1968–1970
• Max Engman 1970–1974
• Henrik Stenius 1974–1981
• Beatrice Moring 1981–1987
• Derek Fewster 1988–1990
• Henrik Meinander 1991–1992
• Minna Sarantola-Weiss 1993–1995
• Mika Huovinen 1996–1997
• Peter Stadius 1998–2001
• Kim Björklund 2002–2005
• Malin Bredbacka–Grahn 2006 (moderskapsledig 2007)
• Aapo Roselius t.f. 2007
• Maria Vainio-Kurtakko 2008
• Pia Asp 2009–2011
• Sophie Holm 2012–2014
• Nina Johansson 2015–2022
• Alexander Karlman 2023–.

Föreningens medlemsantal

• 1930 – 70
• 1940 – 80
• 1950 – 88
• 1960 – 90
• 1970 – 139
• 1980 – 521
• 1990 – 511
• 2000 – 431
• 2010 – 362
• 2015 – 377
• 2016 – 373
• 2017 – 375
• 2018 – 321
• 2019 – 319
• 2020 – 304
• 2021 – 306
• 2022 – 300